Grovt räknat finns det två sätt att skapa innovation; antingen optimerar du ett redan redan befintligt arbetssätt eller också revolutionerar du och gör om det, antingen delvis eller från grunden. Det är inte alltid självklart vid första anblicken om en innovation är just en optimering eller revolution men oavsett vilket så hjälper det att fundera i dessa banor när man börjar kika på en innovation och dess betydelse.
Orden optimera och revolutionera är hyfsat icke-ödmjuka (och egentligen smått felaktiga) termer som jag använder främst för att det är dessa som brukar användas i mediesammanhang för att förstärka. Bättre ord är egentligen förbättra respektive förändra.
Att optimera är i detta fall att förbättra något existerande tillvägagångssätt. Jämför med de olympiska spelen, för att ta något aktuellt. Att springa snabbare är att optimera. Att införa en ny gren är att revolutionera. Termerna blir något löjliga i jämförelsen, men innebörden är någorlunda korrekt.
Precis som i fallet OS är det mycket vanligare att en innovation optimerar än att den revolutionerar. Detta beror på det enkla faktum att en bransch som är inkörd och på vilken aktörerna investerat pengar i ändrar man inte på i första taget. Man kan därför räkna med att både riskkapitalet och kunderna är mer försiktiga vad gäller revolutioner eftersom de på detta sätt blir exklusiva; antingen lyckas innovationen och blir riktigt framgångsrik – eller så lyckas den inte vinna tillräckligt många anhängare och marginaliseras eller till och med försvinner. Ingen vill satsa på fel teknik.
Qlucore på Ideon Innovation optimerar den grafiska visualiseringen av enorma mängder data och används bland annat av genetikforskare, vars informationsbrist för femton år sedan i dag förvandlats till ett informationsöverflöd. Tanken är att mjukvaran ska gå att använda även i andra branscher med mycket data som ska analyseras, till exempel i finansvärlden.
VD Carl-Johan Ivarsson avger ett typiskt optimeringscitat i Computer Sweden:
”Vår mjukvara är tusen gånger snabbare än allt annat som finns.”
Phase Holographic Imaging (PHI) på Ideon Bioincubator har skapat ett nytt slags mikroskop som till skillnad från vanliga mikroskop inte visar en förstorad bild av ett objekt, utan återger en holografisk bild av det som studeras. Det för med sig en mängd fördelar som att levande celler inte behöver färgas eller på annat sätt påverkas. Denna påverkan dödar oftast cellen vilket omöjliggör fortsatta studier av samma cell.
Tanken är kanske inte att PHI ska byta ut alla existerande mikroskop på marknaden men iallafall att labb världen över ska skaffa ett nytt sorts mirkoskop som är kapabelt att utföra studier på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. I Skånska Dagbladet förklarar Mikael Sebesta, en av utvecklarna, det så här,
Ett traditionellt mikroskop är begränsat av sin optik, förklarar Mikael Sebesta. Det nya mikroskopet fungerar på ett helt annat sätt. Optiken släpper bara in ljuset.
– Men vi gör inte en bild av ljusfältet, utan vi räknar, med hjälp av algoritmer, ut hur de celler ser ut som stört ljusfältet
Gränserna är som sagt suddiga. Man kan till exempel argumentera kring huruvida datorns intrång i samhället var ett exempel på optimering (gör samma sak snabbare och enklare) eller ren revolution (gör det möjligt att mångfaldiga, kommunicera, skapa med mera på ett helt nytt sätt). Ju bredare en innovation är desto svårare är det att dra gränsen. Jag vet inte om det kan räknas som någon slags absolut regel men själv brukar jag tänka så iallafall.
Huvudsaken är att innovatören har koll. Eller åtminstone har ställt sig frågan; förbättrar jag eller förändrar jag?
Kommentarer