informatören » innovation

Hur lång tid bör en startup ha på sig?

Jimmy Wilhelmsson — Wed, 11 Jan 2012 09:31:57 +0000

”Du borde hata att vara startup”, skriver Erik Starck som rubrik till en kort bloggpost om att ”varje dag du befinner dig i startup-läget är en misslyckad dag.”

Tonen må vara hård, men uppriktig. Det väcker nytt liv till en gammal fråga; hur lång tid bör en startup ha på sig?

När jag läst Starcks korta inlägg och dessutom följer länken till Fredrika Gullfots originalinlägg, förmodar jag att Starck menar att dagen du slutar vara startup är din ”riktiga start”, så att säga.

Han skriver nämligen:

We tend to glorify the startups too much. As Steve Blank says “a startup is a temporary organization designed to find a scalable business model”. What this actually means is that each day you spend in “startup mode” is a failed day. You still haven’t found the scalable business model!

Fredrika Gullfot är själv entreprenör och driver uppstartsföretaget Simris Alg, som är kopplat till företagsinkubatorn Ideon Innovation (som jag arbetar med) och Marint centrum i Simrishamn. Det nämner jag mest så att kopplingarna är tydliga.

Hennes resonemang (som inleds med en reflektion över Hans Roslings ledare om svenskens okunnighet om tredje världen) är att hon träffar på entreprenörer som fått medial uppmärksamhet, men som efter några år fortfarande ligger kvar i samma startupfas.

Media skriver fortfarande om dem och de hittas ännu på mässor och startupmingel som startupföretagare, trots att de vid det här laget borde ha utvecklats till kommersiella företag.

Men det vill inte världen se. Världen gillar den unga tjejen med den behjärtansvärda affärsidén, kompisgänget med sin coola attityd och vilja att ta över världen. De blir som ett slags barbiedockor, som man plockar ut och leker lite med på inspirationseventen, och sedan stoppar tillbaka i lådan. Startup-Barbie, och Startup-Ken. Så utvecklas dessa startup-entreprenörer istället för företagsledare och tillväxtskapare till enmansföretagare som föredragshållare och skribenter.

Båda synsätten är intressanta. Och ger upphov till två funderingar jag diskuterat med folk tidigare under året som gått.

För det första håller jag med Gullfot om medias (och kanske vi människors) förkärlek till entreprenörsberättelsen.

Den går ut på ungefär samma sak; en ung (ofta) och fattig (alltid) kille eller tjej startar sin verksamhet i ett garage och beskriver kaxigt hur världen ser ut. De får gärna sticka ut i styrelserummen och kapitalet tävlar om vem som får slänga pengar över dem. Klädkontot ska helst vara större än marknadsföringskontot; det är ett tecken på att man ligger rätt i tiden och låter andra komma till dig hellre än du till dem.

Ovanstående är överdrivet och lätt raljerande - men den perfekta entreprenörsberättelsen ser ut så. Du har större chans att bli omskriven om du pressar in din verksamhet i denna mall.

Och egentligen är det inget fel med sådana historier, men uppföljningen av startups är ofta bristfällig – och det tror jag inte sällan beror på att media, och ibland även entreprenören själv, har svårt att veta när gränsen är nådd; när övergår startupbolaget till nästa fas?

När är det ok för media att ställa krav och vara kritiska? När kan de börja ställa de jobbiga frågorna? Och när glider entreprenören in i den fas då de själva får stå ut med att vara måltavla för uppstickare, för andra startups? Och är entreprenören ens beredd på medial kritik?

Som journalist är det säkert inte lätt; vi kommunikatörer klagar ständigt på att det skrivs för sällan om viktiga startupbolag – och när de gör det belönar vi dem genom att gnälla. Och kanske är det faktiskt så att läsaren vill ha entreprenörsberättelsen gång på gång? Den kanske gör mer för nyföretagandet än vad den krångliga, svettdrypande och förvirrade verklighetsförankarde bilden gör?

Den andra aspekten är den acceptabla tidsgränsen. Det nämns två till tre år; är bolaget inte kommersiellt och funktionellt då är det eventuellt en misslyckad startup. Men är det så i alla lägen?

Jag vet att Erik Starck oftast menar IT-bolag när han talar om startupföretag. Och dessa har generellt sett närmare till marknaden än exempelvis bolag inom medicinteknik eller life science. Olika bolag har olika lång startsträcka.

Men spelar det någon roll för media? Bör det skrivas om ett bolag som har åtta år till lansering? Är det möjligt att göra en vettig analys av en innovation som ligger så långt bort?

Nej, kanske inte för IT-sektorn. Kika på din mobiltelefon och försök minnas vad du pratade i för åtta år sedan. Gjorde du ens annat än att prata i den?

Men andra sektorer går långsammare, och i en del fall måste innovationerna testas och säkras – inte minst de som handlar om mediciner eller andra ämnen som på ett eller annat sätt kommer att påverka människokroppen eller andra delar av det biologiska systemet.

I dessa fall startar innovationen ofta med forskning. Därefter ska det kontrolleras om det går att kommersialisera denna forskning - detta är alltså långt innan entreprenören ens kan börja fundera på marknad, försäljning och media.

Därmed inte sagt att det är fel att startupföretag måste vilja sträva efter att gå in i nästa fas; det är klart att de måste.

För startupföretagets del är dock det viktigaste, enligt min mening, att ständigt ställa sig frågan om innovationen fortfarande är relevant.

Har tillfället gått förbi? Har annan teknik/forskning tagit över och är bättre lämpad för framtiden? Vidareutvecklar jag min innovation för att optimera chanserna eller av ren slentrian?

Bland de företag som i dag är marknadsledande finns det många många exempel på idéer som helt enkelt inte höll måttet när de själva var startups. Gemensamt för dem alla är att de insåg det i tid och skruvade på affärsidén eller ersatte den helt. Det tog givetvis tid, men få träffar rätt från början.

Jag tror inte per automatik att det är fel att ett startupbolag kämpar på efter tre år utan tillväxt. Jag tror däremot att varje startupbolag som inte ofta stannar upp och sticker fingret i luften - och ständigt ställer sig själv de jobbiga frågor Starck och Gullfot skriver om – är dömt att misslyckas.

Det är skillnad på att göra saker rätt – och att göra rätt saker, som en coach jag känner skulle ha sagt.

Uppköp bra eller dåligt för tillväxten?

Jimmy Wilhelmsson — Thu, 09 Dec 2010 10:34:23 +0000

Det köps upp hejvilt bland IT-bolagen här nere i söder och ofta framställs dessa köp som glada nyheter eftersom de dels visar att svenskt kunnande är åtråvärt men också för att någon eller några blir några kronor rikare – och det är ju alltid trevligt med lön för mödan. Men är det stora företagets uppköp av det lilla alltid bra rent tillväxtmässigt?

Det råder huggsexa kring skånsk IT, menar Realtid.se i en artikel från förra veckan och drar paralleller mellan Apples uppköp av Polar Rose och Research In Motions köp av The Astonishing Tribe som en gång i tiden startade på Ideon Science Park.

”Frågan är nu vad nästa kap blir: Apple har nämligen 51 miljarder dollar kvar i kassan till förvärv. På önskelistan kan vd Steve Jobs sätta upp Lyyn i Lund som gör bilder skarpare, Nocturnal Vision som fixar – just det – mörkerseendet, och Algotrim i Malmö som komprimerar data.”

Kristian Svensson, chefredaktör på nyhetsbrevet Rapidus som skriver om snabba nyheter från Öresundsregionen, intervjuas. Han är naturligtvis glad att det är drag här nere men samtidigt verkar ingen ta upp själva frågan om uppköpen är bra för regionen eller inte?

Det man kan fråga sig är om uppköp gynnar tillväxten av näringslivet eller inte? De flesta verkar överens om att ett uppköp i regel innebär att köparen etablerar lokalt kontor i regionen och därmed adderar till dess tillväxt. Huawei, Qualcomm och Intel är bolag som brukar nämnas i sammanhang med uppköp och/eller inflyttning i Malmö/Lund.

”Huawei, en annan Ericsson-konkurrent, har nu 400 anställda i Sverige med marknadskontor i Kista norr om Stockholm och forskningscentra i Kista, Göteborg och Lund. I april anställde kineserna ett tiotal personer för att utveckla baskomponenter till mobiltelefoni i Lund.”

Tio pers. När ett inkubatorbolag har vuxit till tio man brukar det knappast generera särskilt stora rubriker, inte ens i lokalmedier. Kan det rentav vara så att ett innovativt bolag hade växt mer om det fått utvecklas på egen hand om tio personer räknas som en seriös lokalsatsning? Ideonbolaget Scalado, som är sprunget ur det tidiga innovationssystemet (innan Ideon Innovation fanns) är i dag ett hundratal anställda – vad hade hänt om de blivit uppköpta redan på tidigt plan på grund av sin teknik?

Att stora bolag är intresserade av svensk teknik är smickrande. Men från regionalt håll bör man nog inte förblindas helt av detta utan även ponera det faktum att bolagen och idéerna kanske kan bli minst lika stora på egen hand.

Jag vet inte - lika lite som någon annan – men visst finns det anledning att ställa sig den stilla frågan.

Hur når du massan med nyheten om din startup?

Jimmy Wilhelmsson — Fri, 15 Oct 2010 09:03:00 +0000

Det är längre mellan inläggen just nu eftersom jag och min sambo väntar barn – och verkar slå rekord i överburenhet. Men oavsett vilket; jag har länge velat sätta ihop en lista över saker du kan göra för att få den stora massan (eller åtminstone din målgrupp) att bli intresserad av din startup. Så ser jag att bloggen Fyra Nyanser Av Brunt precis gjort det. Tackar.

Anton Johansson på Fyra Nyanser Av Brunt har ställt sig de tre relevanta frågorna:

Hur marknadsför man sitt startup?
Hur lyckas man få mycket press?
Vilka skalbara försäljningskanaler finns?

Jag kopierar helt fräckt dem här, men rekommenderar dig ändå att läsa hans inlägg för mer detaljerad info kring varför han valt just dessa länkar.

Bara att tacka för sammanställningen, riktigt bra gjort.

Därför blir innovation aldrig en valfråga

Jimmy Wilhelmsson — Thu, 09 Sep 2010 10:36:24 +0000

I senaste MetroTeknik redogör några representanter från teknikbranschen i Sverige för vilka frågor de skulle vilja ställa till kandiderande politiker i respektive riksdagsparti. Hans Möller är inte bara vd för Ideon Science Park utan även ordförande för SISP, Swedish Incubators & Science Parks, och är en av de tilfrågade. Men tyvärr kommer svaren även denna valrörelse att bli mest blaha. Innovation är och förblir ingen viktig valfråga.

MetroTekniks artikelserie ligger fortfarande inte på webben i sin helhet, man har bara kommit till frågeställare nummer ett, Jon Karlung på driftleverantören Banhof, som undrar om datalagringsdirektivet. Hans Möllers fråga är kort och gott:

”Skulle ni ställa er bakom att vi skapar en nationell innovationsstrategi?”

och genererar givetvis inga större invändningar i något parti (en del har till och med svarat med det strängt förbjudna ordet ”ja”!). Detta är också problemets kärna. Det är alltid någon annan som tar hand om innovationer och entreprenörskap – inte politikern, utan någon annan.

Detta stämmer i och för sig ganska väl med hur entreprenörer och näringsliv vill ha det. Men politiker, vars främsta uppgifter är att lagstifta och resursfördela, kan både hjälpa och stjälpa i detta arbete. Och i valtider skulle man kunna passa på att sätta fingret på vikten av innovationens roll i ett litet men rikt land som Sverige och höja frågans vikt. Alla pratar nämligen jobb – men ingen alls pratar om hur de blir till. Några pratar om offentlig sektor, andra pratar om privata jobb. Ingen pratar om hur de blir till.

Nyhetstjänsten Rapidus har gjort en liknande undersökning och ringt runt till regionens nyckelpersoner inom innovationssystemet. Även där får Hans Möller uttala sig:

”Innovationspolitiken finns inte. Jag har aldrig hört någon svensk statsminister ta ordet i sin mun. Istället handlar det om individuella plånboksfrågor.”

Och likaledes kritiska är Medicon Valleys vd, Charlotte Ahlgren och Lunds universitets innovationsdirektör, Ashkan Pouya.

”Det handlar om att bli en välkomnande region. I Silicon Valley är det en väldig rörelse av folk eftersom de duktiga kommer dit och bygger företag.”

Jobb och välfärd är viktiga valfrågor som engagerar väljare - innovation och entreprenörskap är det inte. Det är som att man tror att innovativa entreprenörer finns och klarar sig genom alla väder - oavsett vad vi gör med dem, hur vi pratar med dem eller vad vi hittar på för kluriga system för dem som de måste snåra sig igenom. Ingen är intresserad av att vurma för den flyktiga grupp människor som kallas företagare, helt enkelt för att få politiker begriper sig på dem.

Den typiske politikern är varken egenföretagare eller ingenjör; han/hon har istället ofta massiv erfarenhet av stora politiska system, organisationer eller företagsledningar – men noll kunskap om hur ett företag startas, marknadsförs, underhålls och administreras i samklang med resten av samhällets delar (föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet och så vidare).

Det är den enda förklaringen jag kan se till att det ser ut som det gör. Men faktum kvarstår att Sveriges största chans att återigen positionera sig som välfärdsland nummer ett är att skapa högkvalitativa tillväxtföretag inom avancerade branscher som exempelvis teknik, life science och miljö, gärna med internationellt fokus. Ingenting av det som levereras från partiernas håll inför valet 2010 pekar åt detta håll. Istället talas det enbart om hur de magiskt framtrollade summorna ska fördelas – inte om hur vi gräver mer guld.

Sanningen är att inget av riksdagspartierna förtjänar en enda entreprenörs eller egenföretagares röst – och har inte gjort under hela 2000-talet. De tar dig helt enkelt för givet. De vet att du inte kommer att sluta vara innovativ och gå din egen väg, oavsett vilka hinder de sätter upp. Vad de hoppas är att du dock stannar kvar i Sverige och gör det.

Tveka inte att göra dem besvikna.

Svårt att göra pr för visuella innovationer?

Jimmy Wilhelmsson — Wed, 11 Aug 2010 09:39:57 +0000

Nintendo är ett spelföretag som länge varit känt för att ofta komma med nya innovationer till marknaden (och för att nästan alltid tjäna pengar på dem). Just nu sitter bolagets snillen och funderar på hur man egentligen gör pr för en produkt vars största egenskap är rent visuell – och inte kan presenteras i vanliga medier.

En visuell innovation är något som förstärker, förbättrar eller förändrar det vi upplever med våra ögon. Eftersom innovationen just är en innovation är det därför svårt att demonstrera den via de vanliga medierna som webb, tv och papperstidningar eftersom dessa mediers visuella kapacitet inte kan göra innovationen rättvisa.

Nintendo är mycket medvetna om detta. Nästa år släpper de en ny version av den handhållna spelenheten Nintendo DS - som ska kunna spela 3D-spel (utan glasögon), därför heter den såklart 3DS. Ansvarige producenten Hideki Konno avslöjar i en intervju att de har problem med pr-arbetet inför lanseringen.

”We are constantly discussing how to market the product. Our internal PR departments are saying that we should use cinema advertising, because cinemas are capable of showing 3D movies. But our key point with 3DS is that you don’t need glasses, which you obviously need to use in cinemas. So we think regular marketing and promotional activities will be very tricky for us. I think that a lot of awareness about 3DS will be spread by word of mouth.”

Jag tycker mig komma ihåg att pr-arbetet för digital-tv och hdtv stötte på exakt samma problem. Hur bevisar man för konsumenten att digitalt förbättrad bild i tv-program är värt att lägga pengar på eller hur mycket högre upplösning en hdtv ger – utan att få denne att masa sig till affären för att kontrollera det själv?

Vi har genom både pr- och reklamhistorien fått se många stolpskott gällande de olika försöken att ”bevisa” att den visuella innovationen verkligen är fantastisk – och kommer säkert att få se flera till. Både Nintendo och Sony satsar stenhårt på 3D och för den som inte sett Avatar eller liknande 3D-filmer på bio (det finns ännu bara några stycken) så kan jämförelsen fortfarande bara beskrivas med bokstäver och siffror.

Icke desto mindre är det en nyttig utmaning för en pr-avdelning att sätta tänderna i. Det är nästan så att man blir lite avundsjuk på arbetet de har framför sig…

Bra första halvår för inkubatorerna

Jimmy Wilhelmsson — Tue, 22 Jun 2010 11:56:58 +0000

Ideon Innovation och Ideon Bioincubator berättar i ett pressmeddelande att det gått bra för dem och deras bolag och affärsidéer under sista delen av 2009 och första halvan av 2010. Inte nog med att riskkapitalet sett bra ut; inflödet av idéer är dessutom högt på båda inkubatorerna – och Ideon Science Parks nyföretagarinitiativ med ett alldeles särskilt innovationshus i november lär inte göra utvecklingen sämre.

”Vi är helt beroende av att antingen näringslivet eller landets universitet knoppar av affärsidéer ur sin forskning och utveckling. I Sverige har universiteten generellt sett inte släppt ifrån sig fullt så många idéer vi kanske hade hoppats på men för vår del på Ideon Innovation ser vi nu starka förändringsvindar även därifrån, tack vare entreprenörsutbildningarna och tätare samarbete”, förklarar Patrik Andersson.

75 miljoner kronor har affärsidéerna på de båda inkubatorerna skrapat ihop i riskkapital under den senaste åttamånadersperioden. Nu kan, som vi så ofta påpekar, inte all framgång mätas i riskkapital men givetvis är det ett tecken på att kapitalet är villigt att satsa och riskera på idéerna, ett slags kvalitetsbevis.

Inflödet har det varit lite knackigare med under 2009, åtminstone för Ideon Innovation. Ökad konkurrens från andra regionala initiativ och ett allmänt mindre intresse för företagande sägs ha legat bakom. Inkubatorn har dessutom relativt höga krav på både hög innovativ höjd och gärna även en högteknologisk inriktning, även om man tummat en del på det senare i år. Även tjänsteföretag, och inte bara de strikt produktfokuserade, är nu välkomna att ansöka. Och nu har alltså ökat fokus på att aktivt leta fram diamanterna bland idéer gett resultat. Mot slutet av året räknar verksamhetsansvarige Patrik Andersson med att ha 22 affärsidéer i sin inkubatorprocess, vilket betyder att inflödet då är bättre än utflödet.

Ideon Bioincubator har å sin sida alltid haft ett visst tryck på sig, tack var att man erbjuder våtlaboratorier och andra faciliteter som biomedicinska bolag behöver från dag ett.

Ett inkubatorbolag sitter i genomsnitt två år innan det är dags att flyga med egna vingar. En del så kallade alumnibolag stannar dock kvar i den fysiska miljön eftersom nätverket och närheten till likasinnade är uppskattade fördelar med inkubatorn.

I media:

VD-tung premiärinvestering för Timezynk (Rapidus)
Idéer föds i Ideon (Computer Sweden)
Mer riskkapital till innovation (Skånskan)
Näringslivstoppar går in i Ideonföretag (Skånskan)
Riskaptiten ökar i Lund (Rapidus)

Försöksråttor kan ersättas med gräshoppor?

Jimmy Wilhelmsson — Tue, 01 Jun 2010 09:53:30 +0000

Djurtester på råttor, möss, hundar och andra däggdjur är tyvärr nödvändiga för medicinsk forskning. I förra veckan pratade jag dock med ett bolag på Ideon Bioincubator som kommit på att en del av dessa försök, framförallt i samband med framtagande av antidepressiva, istället kan utföras på en viss typ av gräshoppor. ”Insekter och människor delar på fler likheter än man kan tro”, menar de.

Medicinska tester brukar generellt delas upp i två olika metoder; in vivo och in vitro. In vitro betyder ”i glas” och innebär helt enkelt att testet sker i ett provrör. Sådana tester är ganska dåliga när det handlar om att kontrollera huruvida en testsubstans kommer att nå önskad kroppsdel eller effekt och bli en lämplig läkemedelskandidat. In vivo-testerna sker å andra sidan i en levande organism och medför ofta höga kostnader och obehag för djuret i fråga, om det rör sig om ett djurtest.

”Insekter och människor delar på fler likheter än man kan tro. Vad vi upptäckt är att den barriär som omger såväl gräshoppans som människans hjärna använder samma grundläggande mekanismer för att sortera ut vilka substanser som skall passera in i hjärnorna. I dag är en av de stora utmaningarna att kunna designa ett läkemedel så att det kan passera genom hjärnbarriären och nå till sitt tilltänkta behandlingsområde. Detta kräver omfattande forskning och många experiment”, förklarar Peter Aadal, VD på Entomopharm i ett pressmeddelande från förra veckan.

Det här har ganska få svenska medier nappat på – men desto fler danska. Nu är i och för sig Entomopharm fortfarande (tror jag) ett danskt bolag men det har flyttat till en svensk bioinkubator i Lund så forskningen som snart kommersialiseras är i högsta grad en svenska angelägenhet. Dessutom plockade man in 15 miljoner kronor i en nyligen avslutad emission.

Läkemedel, har jag förstått, handlar alltmer sällan om att ge rätt effekt – utan mer om att få det att hitta fram till rätt kroppsdel. Det här är spännande saker – och tål att skrivas om.

Ideon behöver hjälp med att döpa sitt nya företagarhus

Jimmy Wilhelmsson — Fri, 21 May 2010 09:04:25 +0000

Hjälp Ideon Science Park med att komma på namnet till deras nya företagarhus – och du kan vinna en resa till New York för två personer. Tanken är att Sony Ericssons gamla lokaler ska bli där inkubatorer, riskkapital, entreprenörer och studenter ska samlas i en enda stor kreativ miljö på cirka 6.000 kvadratmeter och tre våningar. Äntligen börjar Lunds innovationssystem att konsolideras.

”Detta hus är tänkt att bli en mötesplats för företagsamma; en samlokalisering av alla viktiga aktörer på och runtomkring Ideon Science Park för att skapa en startpunkt för frågor kring innovation och nyföretagande i regionen. Själva huset kommer att bestå av 6.000 kvadratmeter fördelat på 3 våningar fyllda med idéer, entreprenörer och studenter – och beräknas vara klart för inflyttning i november i år”, säger Katarina Björklund, Ideon Science Parks projektledare, i ett pressmeddelande från i morse.

Vad innebär detta? Jo, det innebär dels att Ideon snabbt hittar planer för att fylla upp när befintliga jättar drar ner. Faktum är att Ideons chef Hans Möller brukar säga att Ideon Science Park växt i svallvågorna efter varje lågkonjunktur i forskningsbyns historia – och då är det kanske snart dags igen.

Men det innebär också att Ideon och staden Lund börjar ta varningstecknena på allvar. Malmö blev nyligen utpekat som en av Europas mest företagarvänliga städer – medan Lund hamnar ganska långt ner i en nationell när till exempel Centerpartiet tar tempen på hur studenters och ungas kunskaper tas tillvara inom näringslivet.

Lunds nye näringslivschef lär omfamna detta initiativ med värme. En bra start, helt enkelt.

Vem bryr sig om innovationssystemet?

Jimmy Wilhelmsson — Mon, 17 May 2010 05:34:41 +0000

Malmö har Sveriges bästa företagsklimat och hamnar på en hedrande andraplats i hela Europa, enligt en undersökning. Lund hamnar inte på någon pallplats direkt men har å andra sidan börjat koka rejält inom innovationskretsar efter att AstraZeneca bestämde sig för att lägga ner. Politikerna är glödheta – men bryr sig väljarna?

Sydsvenskans Thomas Frostberg talar om en maktkamp om innovationssystemen i Skåne:

”I Skåne finns 51 organisationer som ska hjälpa innovatörer och entreprenörer att bli mer framgångsrika. Det gör bilden helt oöverskådlig för en entreprenör som tar sina första stapplande steg. Det tänkta skyddsnätet, även kallat innovationssystemet, blir inte heller effektivt när resurserna sprids på en massa småorganisationer.”

51 organisationer är givetvis otroligt mycket och förmodligen även otroligt onödigt – men är innovation god politisk ammunition så är det. Eller är det verkligen det? Gagnas väljaren av - och framförallt bryr han/hon sig? – att det startas femtioelva instanser som ska hjälpa nyföretagande när det ändå är så svårt att få tag på hjälpen?

En snabb titt bland de etablerade inkubatorbolagen i Malmö och Lund visar att de har hyfsad koll på åtminstone delar av innovationsdjungeln. Men en lika snabb koll bland mina bekanta (bland dem som visat minsta lilla intresse för egenföretagande) pekar på att de endast känner till två instanser att vända sig till: starta eget-bidrag och Almi. Allt annat upplevs som en mix av ointressant, svårbegripligt och – och detta är det särskilt problematiska för makthavarna - inte menat för dem.

Starta eget-bidraget har länge varit ett skämt i Sverige. Det kräver att du i stort sett är långtidsarbetslös och/eller oanställbar och baseras dessutom på din a-kasseersättning, vilket i många ungas fall betyder inget alls. Visst fokus läggs på din faktiska affärsidé men långt ifrån så mycket som på kriterierna ovan. Och Almi är ju bra men handlar oftast om rena lån – och sådant är ju inte heller till för alla.

Jag tror inte att svenskens motsträvighet mot egenföretagande ligger i innovationssystemen utan i den omotiverade osäkerhet det innebär att driva eget. Detta är jag inte först med att säga – och heller inte sist. Ett sådant exempel av hundratals är förvirringen i hur man räknar ut sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Efter att ha försökt reda ut vilka regler som gäller för egenföretagare, med hjälp av tre olika representanter från Försäkringskassan, har jag fått tre olika svar som alla svajar och innebär brasklappar. Och så fortsätter det i instans efter instans. Ingen vet – resultatet blir en överraskning när du väl står där och egenföretagaren har genom åren vant sig vid ovissheten. Men hur många tappar vi på vägen?

Samhällets byggstenar är inte skapade för egenföretagare. Det är ett trist och gammalt mantra – men det är fortfarande sant. Och inget innovationssystem i världen ändrar på det. Och är kanske inte heller menade att göra, vad vet jag?

Här är idéerna från Lund Startup Weekend

Jimmy Wilhelmsson — Tue, 13 Apr 2010 13:49:19 +0000

Lund Startup Weekend gick ju av stapeln i helgen på företagsinkubatorn Ideon Innovation och under 54 timmar fick de kreativa besökarna möjlighet att dels presentera idéer men också driva dem aktivt i de fokusgrupper som bildades. 27 idéer lades fram och 7 av dessa togs vidare till vidareutveckling i grupperna. Informatören kan här presentera alla idéerna plus vinnaren – The Brainball Game.

Stefan Mossberg är en av initiativtagarna bakom Lund Startup Weekend som är den första Startup Weekend som genomförs i Sverige. När jag pratar med honom under sluttimmarna är han lyrisk.

”Jag säger bara wow! Vilken dynamik. Alla inblandade visade att det behövs bara en stark idé i kombination med kompetenta mentorer och team members, för att kommas igång och bygga företag, communities eller projekt på endast 54 timmar.”

Det funkade alltså?

”Det gjorde det verkligen. Det behövs inga affärsplaner, utan enbart en spännande idé, om man får konstruktiv kritik och mängder av input från mycket duktiga mentorer som har startup-, teknik-, ekonomi-, juridik-, marknad- eller patentbakgrund samt hands on-kompetens från team members. Har man rätt sammansättning kan en grupp göra underverk på en weekend. Idéerna växte organiskt timme för timme med hjälp av input från just mentorer och team members.”

Stämmer det att ni körde samma event på flera olika platser samtidigt?

”Vi körde event i Oslo, Köpenhamn, Vilnius och Kaunas samtidigt. Delar av det streamades och visades på storbild. Det var exakt samma energi som i Lund på dessa orter. Det sprutade av idéer och engagemang även där.”

Vi kan ju passa på att nämna de sju idéerna som utvecklades vidare, de var:

Cookzing
Via webben hjälper de personer som är usla på att laga mat. Under helgen byggde de sajten och samlade mängder av recept och videos som beskriver hur man gör en speciell maträtt. Man kan listigt via ett rankingsystem söka recept eller ingredienser och få såväl hjälp som inspiration till att komma igång med sin matlagning.

momo’s
Ett community och lokalt mentorsystem för nyanlända invandrare. Ett fiffigt och unikt sätt att snabbt komma in i samhället före du anländer till till exempel Malmö eller Sverige.

International student
En webbsajt som samlar information och hjälper utbytesstudenter. En ”every day life”-service för utbytesstudenter.

Stella \./ Star
Ett smart sätt att låta designstudenter designa smycken som sen marknaden via sajten röstar på. De med flest röster går vidare till produktion. Ett sätt att skapa en marknadsdriven design och låta unga duktiga designstudenter få en chans att sälja sina produkter.

The Brainball Game
Brainball är ett mycket sofistikerat spel som mäter hjärnaktivitet. Den person som är mest avslappnad vinner. Även ett verktyg för sinnesfrid, man kan till exempel få olika bilder presenterade beroende på hur avslappnad man är.

Locate me
En fungerande och smart mobilapplikation där man via ett interface mycket enkelt och snabbt kan logga in, jämförbart med nuvarande tjänster, och lokalisera sina vänner i stora folksamlingar som exempelvis events, idrottsarenor, konserter och så vidare. Även ur ett varumärkesperspektiv kan tjänsten vara intressant då man exempelvis kan göra riktade erbjudanden.

Pro Share
Ett spännande system för att dela bilder med vänner men även skydda dem så att andra inta får access till dem. Till exempel på Facebook.

Geistr
En fullkomligt briljant sökmotor för tweets et cetera. Via systemet kan man skräddarsy en sökning och få access till viktig information snabbare än via nuvarande nyhetskanaler. En sökmotor för den som vill ha information före alla andra – och den fungerar.

Ni hade till och med en deltagare som var 77 år?

”Jo, det är sant. Per-Otto Hanner från Lerberget eller Uppfinnar-Jocke, som han döptes till, var här och när han inte jobbade så spred han sina kärleksbudskap. Han fick förresten stående ovationer när han höll ett litet tal. Han sa bland annat att ‘Åldern är ju bara ett begrepp. Behåll barnasinnet och leklusten, så länge ni kan, för då kan ni förflytta berg’.”

Ok, vem vann och hur plockade ni ut en vinnare?

”Vi hade som mål att plocka ut en idé som utmärkte sig under helgen och där gruppen även gjorde en bra slutpitch. Det betyder inte att den kanske har bäst potential men att den sticker ut. Best Performance, som vi internt sa – och det gjorde The Brainball Game. De hade under helgen kodat och byggt sin webbsajt, shoppat komponenter, plockat fram lödkolvar och fått fram en prototyp som kopplades till en iPhone – och det fungerade.”

Nästa Startup Weekend är i Stockholm kommande helg, 16-18 april.

Andra som var där:

http://www.frick.nu/blog/2010/04/lund-startup-weekend/

http://www.rapidus.se/?id=1536

http://sydsvenskan.se/ekonomi/article644764/Affarsid%C3%A9er-testas-under-intensiv-helg-i-Lund.html