<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>informatören &#187; PR</title>
	<atom:link href="http://www.informatoren.se/tag/pr/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.informatoren.se</link>
	<description>PR med fokus på högteknologiska bolag med stor innovationskraft.</description>
	<lastBuildDate>Tue, 24 Jan 2012 15:52:56 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Svårt att göra pr för visuella innovationer?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/08/svart-att-gora-pr-for-visuella-innovationer/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/08/svart-att-gora-pr-for-visuella-innovationer/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Aug 2010 09:39:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[PR]]></category>
		<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsprocesser]]></category>
		<category><![CDATA[innovation]]></category>
		<category><![CDATA[Kreativitet]]></category>
		<category><![CDATA[Medier]]></category>
		<category><![CDATA[Nintendo]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=503</guid>
		<description><![CDATA[<p>Nintendo är ett spelföretag som länge varit känt för att ofta komma med nya innovationer till marknaden (och för att nästan alltid tjäna pengar på dem). Just nu sitter bolagets snillen och funderar på hur man egentligen gör pr för en produkt vars största egenskap är rent visuell &#8211; och inte kan presenteras i vanliga [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a rel="attachment wp-att-510" href="http://www.informatoren.se/2010/08/svart-att-gora-pr-for-visuella-innovationer/nintendo_3ds/"><img class="alignleft size-full wp-image-510" title="nintendo_3ds" src="http://media.informatoren.se/2010/08/nintendo_3ds.jpg" alt="" width="44" height="44" /></a>Nintendo är ett spelföretag som länge varit känt för att ofta komma med nya innovationer till marknaden (och för att nästan alltid tjäna pengar på dem). Just nu sitter bolagets snillen och funderar på hur man egentligen gör pr för en produkt vars största egenskap är rent visuell &#8211; och inte kan presenteras i vanliga medier.</p>
<p><span id="more-503"></span></p>
<p>En visuell innovation är något som förstärker, förbättrar eller förändrar det vi upplever med våra ögon. Eftersom innovationen just är en innovation är det därför svårt att demonstrera den via de vanliga medierna som webb, tv och papperstidningar eftersom dessa mediers visuella kapacitet inte kan göra innovationen rättvisa.</p>
<p>Nintendo är <a href="http://www.next-gen.biz/news/nintendo-3ds-marketing-%E2%80%9Cvery-tricky%E2%80%9D" target="_blank">mycket medvetna</a> om detta. Nästa år släpper de en ny version av den handhållna spelenheten Nintendo DS - som ska kunna spela 3D-spel (utan glasögon), därför heter den såklart 3DS. Ansvarige producenten Hideki Konno avslöjar i en intervju att de har problem med pr-arbetet inför lanseringen.</p>
<blockquote><p>&#8221;We are constantly discussing how to market the product. Our internal PR departments are saying that we should use cinema advertising, because cinemas are capable of showing 3D movies. But our key point with 3DS is that you don’t need glasses, which you obviously need to use in cinemas. So we think regular marketing and promotional activities will be very tricky for us. I think that a lot of awareness about 3DS will be spread by word of mouth.&#8221;</p></blockquote>
<p>Jag tycker mig komma ihåg att pr-arbetet för digital-tv och hdtv stötte på exakt samma problem. Hur bevisar man för konsumenten att digitalt förbättrad bild i tv-program är värt att lägga pengar på eller hur mycket högre upplösning en hdtv ger &#8211; utan att få denne att masa sig till affären för att kontrollera det själv?</p>
<p>Vi har genom både pr- och reklamhistorien fått se många stolpskott gällande de olika försöken att &#8221;bevisa&#8221; att den visuella innovationen verkligen är fantastisk &#8211; och kommer säkert att få se flera till. Både Nintendo och Sony satsar stenhårt på 3D och för den som inte sett Avatar eller liknande 3D-filmer på bio (det finns ännu bara några stycken) så kan jämförelsen fortfarande bara beskrivas med bokstäver och siffror.</p>
<p>Icke desto mindre är det en nyttig utmaning för en pr-avdelning att sätta tänderna i. Det är nästan så att man blir lite avundsjuk på arbetet de har framför sig&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/08/svart-att-gora-pr-for-visuella-innovationer/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Det här kan du korra, inget annat</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/06/det-har-kan-du-korra-inget-annat/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/06/det-har-kan-du-korra-inget-annat/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 Jun 2010 09:16:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[I media]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[PR]]></category>
		<category><![CDATA[Sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Webb]]></category>
		<category><![CDATA[journalister]]></category>
		<category><![CDATA[länka]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=484</guid>
		<description><![CDATA[<p>Snälla, pålästa och ordentliga journalister låter dig läsa texten innan den publiceras för att du ska kunna korrigera faktafel. Man bör dock observera att dina korrigeringar inte på något sätt fungerar som påbud utan bara rena tips till skribenten att det han/hon skrivit är antingen fel eller potentiellt missvisande. Dessutom är det endast faktafel [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a rel="attachment wp-att-221" href="http://www.informatoren.se/2010/02/skanskan-ikapp-sydsvenskan-pa-webben/tidning/"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-221" title="tidning" src="http://media.informatoren.se/2010/02/tidning-150x150.jpg" alt="tidning" width="44" height="44" /></a>Snälla, pålästa och ordentliga journalister låter dig läsa texten innan den publiceras för att du ska kunna korrigera faktafel. Man bör dock observera att dina korrigeringar inte på något sätt fungerar som påbud utan bara rena tips till skribenten att det han/hon skrivit är antingen fel eller potentiellt missvisande. Dessutom är det endast faktafel du kan tipsa om.</p>
<p><span id="more-484"></span></p>
<p>De flesta journalistiska texter har en vinkel. Väldigt få texter är rena informationstexter eftersom sådana både är hyfsat tråkiga att läsa och dessutom ofta inte innehåller något samhällsnyttigt värde. Det innebär att en journalistisk artikel om dig eller ditt företag faktiskt kan få en negativ vinkel eller åtminstone inte den vinkel du tänkt dig. Detta kan du inte göra mycket åt.</p>
<p>För precis som att du har frihet att kommunicera hur du vill så har också journalisten rätt att tolka som denne vill. Bra journalister ger dig däremot chansen att läsa, förbereda dig och rätta faktafel innan texten går till publicering. Det är då viktigt att dina korrigeringar endast gäller faktafel som antingen är objektivt felaktiga eller som på något sätt kan misstolkas på ett sätt som är hyfsat uppenbart och som kan förvanska verkligheten.</p>
<p>För en tid sedan ville till exempel Vänsterpartiet ha en korrigering av en text i tidningen Stockholm City:</p>
<blockquote><p>&#8221;Vänsterpartiet hamnar näst sist i Stockholms Citys jämställdhetsgranskning av kvinnorepresentationen i Stockholm stads bolagsstyrelser. Partiet vill ha en rättelse av City, men reporter Jessica Ritzén säger att det inte finns några fel att rätta&#8221;, <a href="http://www.second-opinion.se/so/view/1302" target="_blank">skriver Second Opinion</a>.</p></blockquote>
<p>Och liknande exempel upplever jag flera gånger om året med de klienter jag arbetar eller diskuterar med &#8211; och i de allra flesta fall förklarar jag att det de reagerar mot inte är faktafel, utan tolkningar. Journalisten har rätt att tolka. Så funkar media och så funkar pr. Vill du ha absolut tolkningsföreträde köper du reklamplats, det är därför reklam är värt mindre per spaltmeter än journalistiska artiklar.</p>
<p>Därmed inte sagt att det är helt kört bara för att du bli märkligt tolkad i media. Det du först bör göra är att kontakta journalisten och förklara vad du tycker är konstigt. Lugnt och utan att brusa upp. Kräv inte en ändring; förklara att du är med på att nyheter ska vinklas men berätta din syn på tveksamheterna. Släpp inget pressmeddelande och kräv ändring, detta leder bara till ytterligare vinklar i samma riktning och stjälper mer än det hjälper. Försök framförallt få förstående från journalisten inför framtiden; ändringar får du mycket, mycket sällan så kräv det inte ens.</p>
<p>Det andra du bör göra är att förklara din syn på saken, exakt likadant som du förklarade för journalisten, men på din egen blogg och länka till originalartikeln. Undvik gärna att kommentera direkt i den aktuella artikeln, hur lockande det än är, eftersom du helst vill utnyttja din egen plattform nu när du vill berätta din vinkel. Följ dock gärna kommentarerna efter artikeln och se vart diskussionen leder. Kanske är det andra som uppmärksammat konstigheterna och kan ge ytterligare rättvisa i din riktning.</p>
<p>I din egen bloggpost får du gärna redovisa hur diskussionen med journalisten gått så att även denne måste tänka på vad han/hon säger till dig. Viktigast av allt; håll dig alltid till den oförskönade sanningen. Och nästviktigast av allt; om du märker att diskussionen ebbar ut &#8211; slå inte bensin på elden genom att indignerat fortsätta klaga på media.</p>
<p>Journalister är människor. Människor gör eller tolkar fel. Har du en bättre förklaring, redogör för den lugnt och sakligt. Om journalisten trots allt visar sig ha rätt &#8211; erkänn, lova bättring och ta det som en värdefull insikt om att vårt öppna mediesamhälle faktiskt fungerar.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/06/det-har-kan-du-korra-inget-annat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nytt decennium och ny låda</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/01/nytt-decennium-och-ny-lada/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/01/nytt-decennium-och-ny-lada/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 04 Jan 2010 08:25:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Jimmy Wilhelmsson]]></category>
		<category><![CDATA[PR]]></category>
		<category><![CDATA[Informatören]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=58</guid>
		<description><![CDATA[<p>Det har nu gått åtta år sedan jag var med och startade kommunikationsbyrån Attach Information en januaridag i Malmö 2002 - efter ett par månaders planering året innan. I höstas tog vi det gemensamma beslutet att avveckla denna verksamhet och gå vidare. Anledningen var att vi nått vägs ände, lite grann som att byta bil [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://media.informatoren.se/2010/01/informatören.png"><img class="alignleft size-full wp-image-81" title="informatören" src="http://media.informatoren.se/2010/01/informatören.png" alt="informatören - I" width="42" height="42" /></a>Det har nu gått åtta år sedan jag var med och startade kommunikationsbyrån Attach Information en januaridag i Malmö 2002 - efter ett par månaders planering året innan. I höstas tog vi det gemensamma beslutet att avveckla denna verksamhet och gå vidare. Anledningen var att vi nått vägs ände, lite grann som att byta bil när man ändå byter körriktning.</p>
<p><span id="more-58"></span></p>
<p>Sedan 2004 har jag bloggat under namnet Informatören och det var då bara naturligt att gå vidare med en ny firma med samma namn. Jag har dessutom lånat några av 2009 års sista inlägg från gamla bloggen för att dels testa det nya systemet men också för att du inte ska mötas av en tom blogg så här i början. På Informatören kommer jag att blogga om det jag jobbar med &#8211; innovativa, gärna nystartade, högteknologiska bolag som företrädesvis kommer från södra Sverige eller Öresundsregionen. Det är den jag verkar i och här har jag det kontaktnät som behövs.</p>
<p>I dag arbetar jag mycket med Ideonbolag i Lund men också med andra spännande bolag i Malmö, där jag själv finns den mesta av tiden. Vad det handlar om? Jo, det handlar för det mesta om att lyfta fram aspekter av smarta lösningar inom telekom, IT, life science, clean tech, you name it &#8211; och paketera och presentera dem för media så att det skrivs om både företaget i fråga och de möjligheter deras innovationer möjliggör. Jag har alltid försökt presentera idéer på det sätt jag själv skulle vilja ha dem &#8211; ordentligt sammanfattade, enkla att förstå vid första genomläsningen och utan en flåsande telefonförsäljarattityd. Allt för att underlätta för media att själva skapa en bra story utifrån det mest fantastiska vi människor har att komma med &#8211; innovation och uppfinningsrikedom.</p>
<p>På Informatören kommer jag att blogga hyfsat ofta. Här har jag en fri roll och arbetar mer fokuserat kring pr än i tidigare konstellationer. Jag hoppas givetvis att den trehundrahövdade skara (yep, detta är en ganska smal blogg) av kollegor, konkurrenter, mediaarbetare och -studenter orkar byta RSS-flöde i sin läsare och fortsätta utbyta erfarenheter och åsikter med mig.</p>
<p>Nu är det 2010 och jag inser att jag byter låda samtidigt med decenniet. Blir det månne 2020 nästa?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/01/nytt-decennium-och-ny-lada/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kan bra tajming planeras?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2009/11/kan-bra-tajming-planeras/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2009/11/kan-bra-tajming-planeras/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 17 Nov 2009 09:51:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[I media]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[PR]]></category>
		<category><![CDATA[börsbolag]]></category>
		<category><![CDATA[ST-Ericsson]]></category>
		<category><![CDATA[Sydsvenskan]]></category>
		<category><![CDATA[tajming]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Frostberg]]></category>
		<category><![CDATA[tips]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=37</guid>
		<description><![CDATA[<p>Inom pr är det vanligt att prata om tajming; det gör jag själv relativt ofta. Dålig tajming är illa &#8211; men vad är då bra tajming? Kan man egentligen planera för bra tajming eller handlar det om att helt enkelt bara undvika den dåliga?</p> <p></p> <p>Det har alltid hetat att dåliga nyheter ska släppas på [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://media.informatoren.se/2009/11/clock.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-92" title="clock" src="http://media.informatoren.se/2009/11/clock.jpg" alt="Clock" width="42" height="42" /></a>Inom pr är det vanligt att prata om tajming; det gör jag själv relativt ofta. Dålig tajming är illa &#8211; men vad är då bra tajming? Kan man egentligen planera för bra tajming eller handlar det om att helt enkelt bara undvika den dåliga?</p>
<p><span id="more-37"></span></p>
<p>Det har alltid hetat att dåliga nyheter ska släppas på fredagseftermiddagen (då journalisterna tänker mer på afterwork än på scoop) och bra nyheter på måndagen alternativt tisdagen (måndagen kan vara full av helgens e-post), gärna på morgonen. Men dessa tajmingtips kommer från en annan era; då journalistik var enbart journalistens jobb och redaktionen arbetade efter deadlines som bestämdes av tryckansvarig. Spelreglerna är sedan länge förändrade.</p>
<p><strong>Thomas Frostberg</strong> <a href="http://sydsvenskan.se/ekonomi/thomas-frostberg/article564902/Att-tiga-om-negativa-nyheter-ar-en-dalig-idé.html" target="_blank">skrev i förra veckan</a> i Sydsvenskan att han tyckte det var konstigt att så många börsföretag misslyckas med sin kommunikation, trots att det &#8221;kryllar&#8221; av pr-konsulter inom bolagen. Han tar som exempel ST-Ericssons beslut att skicka ut sin kvartalsrapport en timme före midnatt:</p>
<p><em>&#8221;Genom att sticka huvudet i sanden förlorade ST-Ericsson möjligheten att förklara för omvärlden hur verksamheten ska vändas till positivt resultat.&#8221;</em></p>
<p>Frostberg avslutar med <strong>fem gratis tips</strong> på kommunikation. Det är de vanliga; var <strong>tillgänglig</strong>, <strong>tydlig</strong>, <strong>intressant</strong>, <strong>trovärdig</strong> och <strong>realistisk</strong>.</p>
<p>Och givetvis har han rätt, detta är ganska simpla och självklara tips på bra kommunikation &#8211; inte bara inom näringslivet. Men praktiken är en annan femma och särskilt börsföretag har händerna mer bakbundna än andra &#8211; vilket bland annat är en av orsakerna till att jag själv inte lika gärna arbetar inom denna sfär. Det finns tusen hinder i vägen för ett börsnoterat företag att vara tillgängligt, tydligt, intressant, trovärdigt och realistiskt &#8211; även om alla borde sträva efter att vara det.</p>
<p>Men min poäng (och anledningen till att jag tar upp Thomas tips) är egentligen denna: finns det ett enkelt regelverk för bra tajming inom pr nuförtiden? Är inte medias snabbhet och svårigheten att läsa av dagens informationssamhälle alltför stora för att man ens ska orka våga sig på att med tajming manipulera utfallet? Kanske bör man helt och hållet fokusera på att undvika dålig tajming eftersom den är mycket lättare att sätta fingret på.</p>
<p>Och detta gäller som sagt inte bara näringslivet. Det är dålig tajming att påpeka för sambon att det är hennes tur att diska en kvart innan Grey&#8217;s Anatomy. Men när är tajmingen egentligen bra för ett sådant besked?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2009/11/kan-bra-tajming-planeras/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

