<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>informatören &#187; riskkapital</title>
	<atom:link href="http://www.informatoren.se/tag/riskkapital/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.informatoren.se</link>
	<description>PR med fokus på högteknologiska bolag med stor innovationskraft.</description>
	<lastBuildDate>Tue, 24 Jan 2012 15:52:56 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Bra första halvår för inkubatorerna</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/06/bra-forsta-halvar-for-inkubatorerna/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/06/bra-forsta-halvar-for-inkubatorerna/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 22 Jun 2010 11:56:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[I media]]></category>
		<category><![CDATA[Ideon Bioincubator]]></category>
		<category><![CDATA[Ideon Innovation]]></category>
		<category><![CDATA[innovation]]></category>
		<category><![CDATA[riskkapital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=493</guid>
		<description><![CDATA[<p>Ideon Innovation och Ideon Bioincubator berättar i ett pressmeddelande att det gått bra för dem och deras bolag och affärsidéer under sista delen av 2009 och första halvan av 2010. Inte nog med att riskkapitalet sett bra ut; inflödet av idéer är dessutom högt på båda inkubatorerna &#8211; och Ideon Science Parks nyföretagarinitiativ med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a rel="attachment wp-att-172" href="http://www.informatoren.se/2010/01/optimera-eller-revolutionera/innovation/"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-172" title="innovation" src="http://media.informatoren.se/2010/01/innovation-150x150.jpg" alt="innovation" width="44" height="44" /></a><a href="http://www.ideoninnovation.se" target="_blank">Ideon Innovation</a> och <a href="http://www.ideonbioincubator.se" target="_blank">Ideon Bioincubator</a> berättar <a href="http://www.presswire.se/presscenter/show.asp?obj=1&amp;id=25732&amp;pbid=696" target="_blank">i ett pressmeddelande</a> att det gått bra för dem och deras bolag och affärsidéer under sista delen av 2009 och första halvan av 2010. Inte nog med att riskkapitalet sett bra ut; inflödet av idéer är dessutom högt på båda inkubatorerna &#8211; och Ideon Science Parks nyföretagarinitiativ med ett alldeles särskilt <a href="http://www.informatoren.se/2010/05/ideon-behover-hjalp-med-att-dopa-sitt-nya-foretagarhus/" target="_self">innovationshus </a>i november lär inte göra utvecklingen sämre.</p>
<p><span id="more-493"></span></p>
<blockquote><p>”Vi är helt beroende av att antingen näringslivet eller landets universitet knoppar av affärsidéer ur sin forskning och utveckling. I Sverige har universiteten generellt sett inte släppt ifrån sig fullt så många idéer vi kanske hade hoppats på men för vår del på Ideon Innovation ser vi nu starka förändringsvindar även därifrån, tack vare entreprenörsutbildningarna och tätare samarbete”, förklarar Patrik Andersson.</p></blockquote>
<p>75 miljoner kronor har affärsidéerna på de båda inkubatorerna skrapat ihop i riskkapital under den senaste åttamånadersperioden. Nu kan, som vi så ofta påpekar, inte all framgång mätas i riskkapital men givetvis är det ett tecken på att kapitalet är villigt att satsa och riskera på idéerna, ett slags kvalitetsbevis.</p>
<p>Inflödet har det varit lite knackigare med under 2009, åtminstone för Ideon Innovation. Ökad konkurrens från andra regionala initiativ och ett allmänt mindre intresse för företagande sägs ha legat bakom. Inkubatorn har dessutom relativt höga krav på både hög innovativ höjd och gärna även en högteknologisk inriktning, även om man tummat en del på det senare i år. Även tjänsteföretag, och inte bara de strikt produktfokuserade, är nu välkomna att ansöka. Och nu har alltså ökat fokus på att aktivt leta fram diamanterna bland idéer gett resultat. Mot slutet av året räknar verksamhetsansvarige Patrik Andersson med att ha 22 affärsidéer i sin inkubatorprocess, vilket betyder att inflödet då är bättre än utflödet.</p>
<p>Ideon Bioincubator har å sin sida alltid haft ett visst tryck på sig, tack var att man erbjuder våtlaboratorier och andra faciliteter som biomedicinska bolag behöver från dag ett.</p>
<p>Ett inkubatorbolag sitter i genomsnitt två år innan det är dags att flyga med egna vingar. En del så kallade alumnibolag stannar dock kvar i den fysiska miljön eftersom nätverket och närheten till likasinnade är uppskattade fördelar med inkubatorn.</p>
<p><strong>I media:</strong></p>
<ul>
<li><a href="http://networkedblogs.com/54Hp4" target="_blank">VD-tung premiärinvestering för Timezynk</a> (Rapidus)</li>
<li><a href="http://www.idg.se/2.1085/1.328690/idéer-fods-i-ideon" target="_blank">Idéer föds i Ideon</a> (Computer Sweden)</li>
<li><a href="http://www.skanskan.se/article/20100621/LUND/706219813/0/trelleborgvellinge" target="_blank">Mer riskkapital till innovation</a> (Skånskan)</li>
<li><a href="http://www.skanskan.se/article/20100621/LUND/706219815/0/svalovlandskrona" target="_blank">Näringslivstoppar går in i Ideonföretag</a> (Skånskan)</li>
<li><a href="http://www.rapidus.se/?id=1536&amp;threadid=4348" target="_blank">Riskaptiten ökar i Lund</a> (Rapidus)</li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/06/bra-forsta-halvar-for-inkubatorerna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Försöksråttor kan ersättas med gräshoppor?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/06/forsoksrattor-kan-ersattas-med-grashoppor/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/06/forsoksrattor-kan-ersattas-med-grashoppor/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Jun 2010 09:53:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[I media]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Life science]]></category>
		<category><![CDATA[Entomopharm]]></category>
		<category><![CDATA[Ideon Bioincubator]]></category>
		<category><![CDATA[innovation]]></category>
		<category><![CDATA[riskkapital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=478</guid>
		<description><![CDATA[<p>Djurtester på råttor, möss, hundar och andra däggdjur är tyvärr nödvändiga för medicinsk forskning. I förra veckan pratade jag dock med ett bolag på Ideon Bioincubator som kommit på att en del av dessa försök, framförallt i samband med framtagande av antidepressiva, istället kan utföras på en viss typ av gräshoppor. &#8221;Insekter och människor [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a rel="attachment wp-att-280" href="http://www.informatoren.se/2010/03/nedlaggning-kan-bli-upplyftande/vials/"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-280" title="vials" src="http://media.informatoren.se/2010/03/vials-44x44.jpg" alt="" width="44" height="44" /></a>Djurtester på råttor, möss, hundar och andra däggdjur är tyvärr nödvändiga för medicinsk forskning. I förra veckan pratade jag dock med ett bolag på Ideon Bioincubator som kommit på att en del av dessa försök, framförallt i samband med framtagande av antidepressiva, istället kan utföras på en viss typ av gräshoppor. &#8221;Insekter och människor delar på fler likheter än man kan tro&#8221;, menar de.</p>
<p><span id="more-478"></span></p>
<p>Medicinska tester brukar generellt delas upp i två olika metoder; <strong>in vivo</strong> och <strong>in vitro</strong>. In vitro betyder &#8221;i glas&#8221; och innebär helt enkelt att testet sker i ett provrör. Sådana tester är ganska dåliga när det handlar om att kontrollera huruvida en testsubstans kommer att nå önskad kroppsdel eller effekt och bli en lämplig läkemedelskandidat. In vivo-testerna sker å andra sidan i en levande organism och medför ofta höga kostnader och obehag för djuret i fråga, om det rör sig om ett djurtest.</p>
<blockquote><p>”Insekter och människor delar på fler likheter än man kan tro. Vad vi upptäckt är att den barriär som omger såväl gräshoppans som människans hjärna använder samma grundläggande mekanismer för att sortera ut vilka substanser som skall passera in i hjärnorna. I dag är en av de stora utmaningarna att kunna designa ett läkemedel så att det kan passera genom hjärnbarriären och nå till sitt tilltänkta behandlingsområde. Detta kräver omfattande forskning och många experiment”, förklarar <strong>Peter Aadal</strong>, VD på Entomopharm <a href="http://www.presswire.se/presscenter/show.asp?obj=1&amp;id=25680&amp;pbid=696" target="_blank">i ett pressmeddelande</a> från förra veckan.</p></blockquote>
<p>Det här har ganska få svenska medier nappat på &#8211; men desto <a href="http://www.cphpost.dk/news/scitech/92-technology/48423-grasshoppers-used-for-animal-testing.html" target="_blank">fler</a> <a href="http://ing.dk/artikel/106795-danske-ivaerksaettere-graeshopper-kan-erstatte-mus-som-forsoegsdyr" target="_blank">danska</a>. Nu är i och för sig Entomopharm fortfarande (tror jag) ett danskt bolag men det har flyttat till en svensk bioinkubator i Lund så forskningen som snart kommersialiseras är i högsta grad en svenska angelägenhet. Dessutom plockade man in 15 miljoner kronor i en nyligen avslutad emission.</p>
<p>Läkemedel, har jag förstått, handlar alltmer sällan om att ge rätt effekt &#8211; utan mer om att få det att hitta fram till rätt kroppsdel. Det här är spännande saker &#8211; och tål att skrivas om.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/06/forsoksrattor-kan-ersattas-med-grashoppor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Diagnoser inte smärtsamma i framtiden?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/02/diagnoser-inte-smartsamma-i-framtiden/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/02/diagnoser-inte-smartsamma-i-framtiden/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Feb 2010 11:10:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[bioteknik]]></category>
		<category><![CDATA[Ideon Innovation]]></category>
		<category><![CDATA[innovation]]></category>
		<category><![CDATA[Oncopulse]]></category>
		<category><![CDATA[riskkapital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=248</guid>
		<description><![CDATA[<p>Diagnos av sjukdomstillstånd, till exempel cancer, är oftast invasiv, smärtsam och dessutom kostsam. Ju snabbare och smidigare det går att skilja sjuka från friska desto mer resurser kan läggas på de sjuka, så därför är det naturligt att det forskas lika mycket kring diagnosmetoder som kring behandling. Projektet Oncopulse är ett intressant sådant.</p> <p></p> <p>Att gå in [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://media.informatoren.se/2010/02/sjukvård.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-249" title="sjukvård" src="http://media.informatoren.se/2010/02/sjukvård.jpg" alt="sjukvård" width="44" height="44" /></a>Diagnos av sjukdomstillstånd, till exempel cancer, är oftast invasiv, smärtsam och dessutom kostsam. Ju snabbare och smidigare det går att skilja sjuka från friska desto mer resurser kan läggas på de sjuka, så därför är det naturligt att det forskas lika mycket kring diagnosmetoder som kring behandling. Projektet <strong>Oncopulse</strong> <a href="http://biotech.idg.se/2.1763/1.297586/75-miljoner-for-cancerdiagnos-utan-biopsi" target="_blank">är ett intressant sådant</a>.</p>
<p><span id="more-248"></span></p>
<p>Att gå in och kika i en kropp för att se om den är sjuk eller frisk, ett så kallat invasivt ingrepp, är såklart ofta förenat med både smärta och obehag. <strong>Biopsi</strong> som genomförs exempelvis vid misstänkt bröstcancer är ett sådant ingrepp där man plockar ut den vävnad som ska undersökas.</p>
<p><a href="http://www.colloidalresource.se/" target="_blank">Oncopulse </a>på <a href="http://www.ideoninnovation.se" target="_blank">Ideon Innovation</a> har utvecklat en teknologi för att man ska kunna se på en &#8221;vanlig&#8221; magnetkamerabild hur genomsläppligt ett <strong>cellmembran</strong> är och på så sätt avgöra friskhetsgraden. Detta projekt har det <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article534157.ece" target="_blank">skrivits</a> <a href="http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&amp;ssoid=108662" target="_blank">en</a> <a href="http://t360.idg.se/2.8229/1.262181/belonad-uppfinning-oncopulse" target="_blank">hel</a> <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article657832.ece" target="_blank">del</a> <a href="http://www.uppfinnaren.com/2007/nr5_09/scape.htm" target="_blank">om</a> redan tidigare men under dagen har upphovskvinnorna <a href="http://www.presswire.se/presscenter/show.asp?obj=1&amp;id=25496&amp;pbid=696" target="_blank">gått ut i ett pressmeddelande </a>att de dessutom kikar på andra områden då teknologin som sådan är generell och kan studera vilka celler som helst.</p>
<blockquote><p>”Vi kan med vår teknologi se hur genomsläppligt ett cellmembran är. För detta behövs en magnetkamera och det finns redan på de flesta sjukhus. Att valet först föll på bröstcancer var naturligt eftersom det drabbar många som i dag får genomgå både röntgen och biopsitagning med påföljande väntan. Nu närmast ska vi kika på prostata-cancer tillsammans med en grupp från Lund och Malmö. Vi vill även utforska möjligheten att applicera vår teknologi på diagnos av hjärntumörer”, förklarar <strong>Anna Stenstam</strong>, en av projektledarna bakom Oncopulse.</p></blockquote>
<p>Och det här är spännande. Framtidens sjukvård hänger i mångt och mycket på <strong>diagnoserna</strong>; felaktiga eller bristfälliga diagnoser leder till en ineffektiv sjukvård oavsett hur vassa vi är på behandling. Rent spontant känns det som att sjukvården oftare säger <em>&#8221;Vi vet inte riktigt vad det är för fel på dig?&#8221;</em> än <em>&#8221;Vi vet inte riktigt hur vi ska bota dig?&#8221;</em>.</p>
<p>När kan vi skanna en kropp på en halv minut och berätta allt om dess sjukdomstillstånd som i scifi-filmerna?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/02/diagnoser-inte-smartsamma-i-framtiden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sverige bäst i världen på innovation?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/02/sverige-bast-i-varlden-pa-innovation/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/02/sverige-bast-i-varlden-pa-innovation/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Feb 2010 09:15:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Undersökningar]]></category>
		<category><![CDATA[bredband]]></category>
		<category><![CDATA[innovation]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[riskkapital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=236</guid>
		<description><![CDATA[<p>Sverige passerar USA i innovationsligan på IT-området enligt en undersökning gjord professor Leonard Waverman på Haskayne School of Busienss på universitetet i Calgary. Studien delas upp i delområdena Government, Business och Consumer och menar att Sveriges topplacering är tack vare utbredda satsningar i infrastruktur och bredband(?)</p> <p></p> <p>Innovation är olika för olika personer men inte tänker [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://media.informatoren.se/2010/01/innovation.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-172" title="innovation" src="http://media.informatoren.se/2010/01/innovation.jpg" alt="innovation" width="42" height="42" /></a>Sverige passerar USA i innovationsligan på IT-området enligt en undersökning gjord professor <strong>Leonard Waverman</strong> på Haskayne School of Busienss på universitetet i Calgary. Studien delas upp i delområdena Government, Business och Consumer och menar att Sveriges topplacering är tack vare utbredda satsningar i infrastruktur och bredband(?)</p>
<p><span id="more-236"></span></p>
<p>Innovation är olika för olika personer men inte tänker jag mig att ett lands innovativa värde kan baseras på dess <strong>infrastruktur</strong> eller mängden <strong>bredband</strong>. Givetvis är dessa två grundbultar <strong>förutsättningar</strong> för ett innovativt samhälle inom IT-sektorn &#8211; men ett land är inte automatiskt innovativt för det, kan man tycka.</p>
<p>Men i undersökningen <strong><a href="http://www.connectivityscorecard.org/" target="_blank">Connectivity Scorecard 2010</a></strong>, bland annat omnämnd i dagens<a href="http://www.idg.se/2.1085/1.294390/sverige-passerar-usa-i-innovationsligan" target="_blank"> Computer Sweden</a>, konstateras att<a href="http://www.connectivityscorecard.org/countries/sweden" target="_blank"> Sverige ligger på topp </a>tack vare stora satsningar på infrastrukturen, framförallt inom det offentliga men även inom näringslivet. Sämst får Sverige på delområdet<em> usage &amp; skills</em> inom Business och Consumers, vilket jag tycker är mer anmärkningsvärt. Ett land som Danmark ligger till exempel klart före inom just dessa grenar och även tvåan USA ligger före, men tappar å andra sidan på det offentliga.</p>
<p>Jag är lite tveksam; innovation går såklart att mäta på olika sätt men frågan är om det inte är <strong>offentlighetsprincipen</strong> som sådan som ligger bakom ett innovativt svenskt IT-samhälle. Det som inte går att offentliggöra kan man heller inte lägga ut på medborgaren att själv ta hand om. Eller också har jag helt fel, jag har inte tagit del av vare sig undersökningen i sin helhet eller en detaljerad beskrivning av metoden.</p>
<p>Men&#8230;valet i höst lär till exempel visa på skillnaden i hur amerikaner och svenskari gemen använder IT i det offentliga. Jag tror inte på ett särskilt stort genombrott för de sociala verktygens betydelse för valutgången, åtminstone inte som går att jämföra med senaste valet i USA. Man kan också kika på hur mycket innovation som kommer ut ur varje satsad krona i Sverige; det är inte heller direkt upplyftande läsning.</p>
<p>Vi har ett enormt innovativt samhälle och besitter mängder av idéer och globalt konkurrenskraftig kunskap i det här landet. Men vi har likaledes enormt svårt att omsätta det i kommersiellt gångbara affärsidéer. Det tål att tänkas på varje gång vi slår oss på bröstet vid liknande undersökningar.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/02/sverige-bast-i-varlden-pa-innovation/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mobiltelefonen räddar allt fler liv?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/02/mobiltelefonen-raddar-allt-fler-liv/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/02/mobiltelefonen-raddar-allt-fler-liv/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 03 Feb 2010 09:27:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[I media]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[innovation]]></category>
		<category><![CDATA[polisen]]></category>
		<category><![CDATA[ResQU]]></category>
		<category><![CDATA[riskkapital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=203</guid>
		<description><![CDATA[<p>En mobiltelefon är inte bara bra att ha att ringa med i nödläge. Om det ResQU på Ideon Innovation får som de vill så kommer mobiltelefonen att användas för att hitta nödställda vid laviner, jordskred, olyckor på sjön och på fjället. Har du bara med din mobiltelefon så finns det en möjlighet att du [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://media.informatoren.se/2009/11/cellphone.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-84" title="cellphone" src="http://media.informatoren.se/2009/11/cellphone.jpg" alt="Cellphone" width="42" height="42" /></a>En mobiltelefon är inte bara bra att ha att ringa med i nödläge. Om det <strong>ResQU</strong> på<strong> Ideon Innovation</strong> får som de vill så kommer mobiltelefonen att användas för att hitta nödställda vid laviner, jordskred, olyckor på sjön och på fjället. Har du bara med din mobiltelefon så finns det en möjlighet att du hittas på kortare tid än med dagens metoder. Bolaget tog nyligen in 5 miljoner kronor för vidareutveckling av systemet.</p>
<p><span id="more-203"></span></p>
<p><strong>Andreas Ekengren</strong> är VD på <a href="http://www.resqu.se/" target="_blank">ResQU</a> (uttalas Rescue You) och en av upphovsmännen till <strong>Hepkie</strong>, som söksystemet heter. Han säger <a href="http://www.presswire.se/presscenter/show.asp?obj=1&amp;id=25455&amp;pbid=696" target="_blank">i ett pressmeddelande</a>:</p>
<blockquote><p>&#8221;Både svensk och norsk fjällräddning har visat stort intresse för att testa produkten och vi har kontakter i alperna som hänger på låset för att få köpa den färdiga tekniken.&#8221;</p></blockquote>
<p>Och fungerar det som tänkt så förstår man ju intresset. Den ständiga tillgängligheten via mobiltelefon och andra uppkopplingar leder inte bara till social stress och integritetskränkning utan kan faktiskt ha en del positiva effekter också, som att rädda liv. Det är helt klart en intressant sak att ha i minnet vid diskussioner om det moderna kommunikationssamhället.</p>
<p>Hur väl är det tänkt att fungera då? Jo, ResQU själv säger att telefonen inte behöver vara uppkopplad på något mobilnät, det viktiga är att den svarar på basstationens rop och avger signal tillbaka. Med en basstation utrustad med Ericsson-teknik kan Hepkie hitta en telefon och bestämma positionen på <strong>30 cm när</strong> på hela <strong>23 kilometers</strong> avstånd. Givetvis är det tänkt att Hepkie i detta avseende då kompletterar traditionellt sökande men potentiellt snabbar upp det. För en människas liv kan minuter vara avgörande.</p>
<p>Mobilen kan alltså i framtiden användas som din <strong>nödropsförstärkare</strong>, även när den är utan nät. Redan i dag används den till att försöka positionera försvunna personer men även till att säkerställa bevismaterial i polisiära undersökningar. Modern kommunikation är, precis som mycket annat, ett tveeggat damoklessvärd.</p>
<p>Kul dock att inte alla innovationer går ut på att spionera på folk.</p>
<p>Läs också:</p>
<p><a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article718785.ece" target="_blank">Resqu får pengar till Hepkie</a> - NyTeknik</p>
<p><a href="http://www.realtid.se/ArticlePages/201002/02/20100202104445_Realtid905/20100202104445_Realtid905.dbp.asp" target="_blank">Riskkapital till Sony Ericsson-dropout</a> - Realtid.se</p>
<p><a href="http://www.telekomidag.se/nyheter/artikel.php?id=30715" target="_blank">Ny mobilpejlare kan rädda liv</a> - TelekomIdag</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/02/mobiltelefonen-raddar-allt-fler-liv/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Affärsänglarna tar kommandot?</title>
		<link>http://www.informatoren.se/2010/01/affarsanglarna-tar-kommandot/</link>
		<comments>http://www.informatoren.se/2010/01/affarsanglarna-tar-kommandot/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 21 Jan 2010 10:06:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jimmy Wilhelmsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Blandat]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[I media]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Industri]]></category>
		<category><![CDATA[Ideon]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[riskkapital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.informatoren.se/?p=155</guid>
		<description><![CDATA[<p>En av Ideons företagsinkubatorer, Ideon Innovation, släppte i går ett pressmeddelande om att riskkapitalet börjar vakna igen. I texten och i finansieringsexemplet kan man utläsa att det nu finns pengar till unga bolag igen &#8211; men att det är affärsänglarna och inte de traditionella riskkapitalfonderna som satsar.</p> <p></p> <p>”Vi har märkt en stark återhämtning bland [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://media.informatoren.se/2009/10/dollar.png"><img class="alignleft size-full wp-image-86" title="dollar" src="http://media.informatoren.se/2009/10/dollar.png" alt="Dollar" width="42" height="42" /></a>En av Ideons företagsinkubatorer, Ideon Innovation, släppte i går <a href="http://www.presswire.se/presscenter/show.asp?obj=1&amp;id=25435&amp;pbid=696" target="_blank">ett pressmeddelande </a>om att riskkapitalet börjar vakna igen. I texten och i finansieringsexemplet kan man utläsa att det nu finns pengar till unga bolag igen &#8211; men att det är affärsänglarna och inte de traditionella riskkapitalfonderna som satsar.</p>
<p><span id="more-155"></span></p>
<blockquote><p>”Vi har märkt en stark återhämtning bland våra affärsänglar och i slutet av 2009 då ROI presenterade sig hade vi över 50 affärsänglar som tog del av deras presentation. Det är alltid glädjande att arbetet ger resultat”, säger<strong> Nicholas Jacobsson</strong>, VD för investornätverket <a href="http://www.connectskane.se/" target="_blank">Connect Skåne</a>.</p></blockquote>
<p style="text-align: center;"><a href="http://media.informatoren.se/2010/01/draknästet_lund.jpg"><img class="aligncenter" title="draknästet_lund" src="http://media.informatoren.se/2010/01/draknästet_lund.jpg" alt="draknästet_lund" width="600" height="400" /></a></p>
<p style="text-align: left;">Just nu, på <a href="http://www.ideoninnovation.se/" target="_blank">Ideon Innovation</a>, pågår dessutom <a href="http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&amp;visa=pm&amp;pm_id=1297" target="_blank">Ekonomihögskolans i Lund eget Draknästet </a>exakt i skrivande stund. Studenter på <a href="http://www.entrepreneur.lu.se/" target="_blank">Entreprenörsprogrammet vid Lunds universitet</a> får presentera sina idéer för  fem erfarna investorer;<strong> Patrik Söderlund</strong> på Lumitec, <strong>Claes Kinell</strong> på Muirfield Invest, <strong>Calle Gejde</strong> från egna bolaget Calle Gejde, <strong>Mikael Kretz</strong> på Know IT Create in Lund och <strong>Birgitta Neuhauser</strong> på B Neuhauser Konsultation.</p>
<blockquote><p>&#8221;Åtta affärsidéer kommer att presenteras och diskuteras under cirka femton minuter vardera. Två av idéerna är baserade på forskning inom universitetet och är samarbeten mellan studenterna och forskarna.&#8221;</p></blockquote>
<p>Investors VD, <strong>Börje Ekholm</strong>, säger i <a href="http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2010%255c01%255c21%255c368560%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter" target="_blank">DI i dag</a> att 2010 blir ett bra år på börsen. Det är långt från Investor till de unga teknikbolagen men ekonomi är en lång tråd som hänger samman; drar du i den på ett ställe påverkar det förr eller senare även andra bitar. Det är på tiden att kapitalet vaknar, faktum är att det nästan är för sent.</p>
<p><strong>Läs även:</strong></p>
<p><a href="http://emerging101.com/2010/01/tecken-pa-upptinat-riskkapital/" target="_blank">Fler tecken på upptinat riskkapital</a> - Emerging101</p>
<p><a href="http://sydsvenskan.se/ekonomi/article622800/Riskkapitaldrakar-satte-betyg-pa-ivriga-studenters-affarsidéer.html" target="_blank">Riskkapitaldrakar satte betyg på ivriga studenters affärsidéer</a> &#8211; Sydsvenskan</p>
<p><a href="http://www.ideon.se/presspaa-g/blogg/artikel/artikel/tre-fraagor-till-patrik-soederlund-paa-lumitec-aer-en-av-fem-erfarna-riskkapitalister-som-var-med/?tx_ttnews%5BbackPid%5D=531&amp;cHash=c5fff34805" target="_blank">Tre frågor till Patrik Söderlund på Lumitec&#8230;</a> &#8211; Ideonbloggen</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.informatoren.se/2010/01/affarsanglarna-tar-kommandot/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

