Innovation är olika för olika personer men inte tänker [...]]]> Sverige passerar USA i innovationsligan på IT-området enligt en undersökning gjord professor Leonard Waverman på Haskayne School of Busienss på universitetet i Calgary. Studien delas upp i delområdena Government, Business och Consumer och menar att Sveriges topplacering är tack vare utbredda satsningar i infrastruktur och bredband(?)

Innovation är olika för olika personer men inte tänker jag mig att ett lands innovativa värde kan baseras på dess infrastruktur eller mängden bredband. Givetvis är dessa två grundbultar förutsättningar för ett innovativt samhälle inom IT-sektorn – men ett land är inte automatiskt innovativt för det, kan man tycka.

Men i undersökningen Connectivity Scorecard 2010, bland annat omnämnd i dagens Computer Sweden, konstateras att Sverige ligger på topp tack vare stora satsningar på infrastrukturen, framförallt inom det offentliga men även inom näringslivet. Sämst får Sverige på delområdet usage & skills inom Business och Consumers, vilket jag tycker är mer anmärkningsvärt. Ett land som Danmark ligger till exempel klart före inom just dessa grenar och även tvåan USA ligger före, men tappar å andra sidan på det offentliga.

Jag är lite tveksam; innovation går såklart att mäta på olika sätt men frågan är om det inte är offentlighetsprincipen som sådan som ligger bakom ett innovativt svenskt IT-samhälle. Det som inte går att offentliggöra kan man heller inte lägga ut på medborgaren att själv ta hand om. Eller också har jag helt fel, jag har inte tagit del av vare sig undersökningen i sin helhet eller en detaljerad beskrivning av metoden.

Men…valet i höst lär till exempel visa på skillnaden i hur amerikaner och svenskari gemen använder IT i det offentliga. Jag tror inte på ett särskilt stort genombrott för de sociala verktygens betydelse för valutgången, åtminstone inte som går att jämföra med senaste valet i USA. Man kan också kika på hur mycket innovation som kommer ut ur varje satsad krona i Sverige; det är inte heller direkt upplyftande läsning.

Vi har ett enormt innovativt samhälle och besitter mängder av idéer och globalt konkurrenskraftig kunskap i det här landet. Men vi har likaledes enormt svårt att omsätta det i kommersiellt gångbara affärsidéer. Det tål att tänkas på varje gång vi slår oss på bröstet vid liknande undersökningar.

Siffran tre miljoner är betydligt fler än vid tidigare undersökningar. Det tror Ifpi:s ordförande, Ludvig [...]]]> Cirka tre miljoner svenskar fildelar tydligen. I Svenskans artikel är det inte detta faktum som intresserar mig utan snarare diskussionen kring hur man i dag når svenskar för undersökningar av denna typ. Vi saknar nämligen den självklara kanalen.

Siffran tre miljoner är betydligt fler än vid tidigare undersökningar. Det tror Ifpi:s ordförande, Ludvig Werner, beror på att man tidigare frågat folk via deras fasta telefonnummer. Framförallt yngre människor nås dock inte på detta sätt då de antingen inte är myndiga och oftast bor hemma eller helt enkelt inte har fast telefon där de bor.

”När man ringer hem till folk och ställer frågor får man en lite annan målgrupp”, säger Werner till Svenska Dagbladet.

Och visst är det så. Precis som att folk inte längre tittar på samma tv-kanaler så kommunicerar vi heller inte i samma kommunikationskanaler. Jag har själv ingen fast telefon och vill ändå påstå att jag kommunicerar dagligen mer med omvärlden än många andra i min omgivning gör.

Så hur når man ”alla” då? Att stå på stan och fråga folk når bara den målgrupp som faktiskt rör sig på stan vi den tid du står där. Att skicka ut brev når bara människor indirekt och förmodligen med mycket låg svarsfrekvens. Att använda sig av webbenkäter (som i artikeln ovan) är indirekt och når bara dem som är uppkopplade. Varje ny kommunikationskanal innebär nya svårigheter för myndigheter, företag och institutioner att enkelt ta reda på saker om oss vi frivilligt vill lämna ut. Kanske är det därför övervakningssystemen växer upp som svampar ur jorden.

Jag tror inte framtiden ligger i övervakning för att ta reda på åsikter och synpunkter. Jag tror snarare att det inom kort inte går att veta vad ”alla” tycker längre. Det gäller att precisera vilken målgrupp man är intresserad av och analysera resultatet därefter. Det kräver större färdighet för den som utför undersökningen i fråga men resultatet kommer att vara mer användbart.

Det är inte bara svårt att nå alla svenskar – det är i stort sett omöjligt.